Så ska IT-utbildningarna få fler tjejer
KTH:s skolor ska kunna påverka urvalet av studenter, bjuda in sökande från minoritetsgrupper och arbeta mer med kulturskapande aktiviteter som ”luncha med en lärare”. Det är några förslag för att bredda rekryteringen till utbildningar inom informations- och kommunikationsteknik.
De tre KTH-skolorna inom IKT-området har tillsammans tagit fram ett förslag till vision och handlingsplan för breddad rekrytering till utbildningsprogrammen Datateknik, Elektroteknik samt IT och Medieteknik.
Ett huvudmål är att öka antalet kvinnliga studenter. Men de flesta förslagen skulle även underlätta rekryteringen av andra otypiska KTH-studenter, menar Ingrid Melinder, tidigare dekan på CSC-skolan, som lett projektet.
– Att få en tydligare och mer rättvisande bild av vad utbildningen leder till och vilken betydelse IKT har i samhället, till exempel, är självklart bra för alla som ska välja utbildning.
Projektet, som har drivits av en arbetsgrupp med representanter från de tre skolorna CSC, EES och ICT, kallas ”SIKT, Studenter inom IKT, med sikte på framtiden”. Arbetsgruppen har tidigare i vår överlämnat sin rapport till respektive skolas ledning. Förhoppningen är att SIKT ska bli en fortlöpande verksamhet.
– Vi föreslår att skolorna ska ansöka om särskilda medel från rektor under en uppstartsfas och projektanställa en ”eldsjäl” för att bygga upp verksamheten, berättar Ingrid Melinder.
Skolor ställer egna behörighetskrav
Det mest kontroversiella i rapporten är förslaget att påverka urvalet av studenter. Skolorna bör enligt rapporten formulera behörighetskrav som leder till att elever med olika bakgrund rekryteras. Arbetsgruppen pekar på att Högskoleverket tillåter en ”fri tredjedel” i högskolornas antagning och att speciella prov har använts inom arkitektur- och läkarutbildningar under lång tid.
– Det här är naturligtvis svårt, det förutsätter bland annat förändrade antagningsregler. Behörighetskraven måste ju också upplevas som rättvisa. Men det är inte omöjligt, anser Ingrid Melinder.
Ett övergripande mål är att utbildningarna inte bara ska vara, utan också uppfattas som, inkluderande. Såväl män som kvinnor från hela världen ska känna sig välkomna oavsett etnicitet, sexualitet, religion, funktionshinder och social bakgrund.
För att uppnå det gäller det att få ut en mer nyanserad bild av både utbildningen och teknologerna än den traditionella, menar Ingrid Melinder.
– Den här bilden av KTH-studenten som endast en studentspexande overallfigur är ju inte sann. Medieteknik, som uppfattas på ett annat sätt utifrån, har heller inga problem att rekrytera tjejer.
Därför innehåller rapporten flera förslag på kulturskapande åtgärder. Till exempel att bjuda in sökande från minoritetsgrupper till informella diskussioner med studenter och lärare för att ge en fördjupad inblick i utbildning och studentliv.
Minoritetsgrupp kan i det här sammanhanget syfta både på tjejer och på andra grupper, som till exempel sökande utanför Storstockholmsområdet eller från stockholmsområden med få sökande. Men den mest uppenbara snedrekryteringen till Data/IT gäller fördelningen män/kvinnor, påpekar Ingrid Melinder.
Rapporten nämner också som positivt exempel en åtgärd som redan förekommer. ”Luncha med en lärare” går ut på att en student som vill prata i lugn och ro med en lärare kan bjuda läraren på lunch på skolans bekostnad.
”Fler lärare i mottagningen”
Hösten 2010 genomförde Ingrid Melinder tillsammans med några lärare och studenter från CSC-skolan en studieresa till USA. Den resan har inspirerat till flera tankar i rapporten. En är rekommendationen att lärare och ledning bör delta, tillsammans med studenterna, i fler aktiviteter under mottagningsperioden.
– Skolorna kan bli mer engagerade i mottagningen utan att förta det studenterna gör. Här på KTH har skolorna i stort sett delegerat mottagningen till studenterna, det är en stor skillnad jämfört med hur det fungerar i USA, konstaterar Ingrid Melinder.
Ett annat USA-inspirerat förslag är att försöka utvidga den existerande Data/IT-tjej-konferensen efter mönster av amerikanska Grace Hopper Conference, en nationell konferens som samlade cirka 2800 deltagare 2011.
– Data/IT-tjej är ett jättebra initiativ och det vore roligt om man kunde uppgradera den, säger Ingrid Melinder.
Rapporten innehåller också förslag om att arrangera lärardagar för grundskolelärare, sommarskolor och regelbundna kvällsaktiviteter för elever; tjejkvällar, killkvällar och mixade grupper. En del sådana aktiviteter förekommer redan på KTH, men inte så systematiskt och inte inom IKT konstaterar Ingrid Melinder.
Bakgrunden till projektet SIKT är bland annat den kraftiga nedgången i antalet kvinnliga sökande efter IT-kraschen i början av 2000-talet. Från att ha varit uppe i 25–30 procent i slutet av 1990-talet, sjönk andelen kvinnor av de nyintagna på utbildningsprogrammen inom IKT ner till långt färre än 10 procent några år efter kraschen.
– Nu är det åter bättre tider för ingenjörsutbildningarna, både antalet sökande totalt till IKT, och andelen kvinnor är så sakteliga på väg uppåt igen. Men det betyder inte att man ska slå sig till ro – tvärtom, det är ju just nu som det finns möjlighet att göra ett ryck, menar Ingrid Melinder.
Text: Ursula Stigzelius
