Hugo Sandelius och Katja Röös

Proffsigare studenter på Datateknik

Publicerad 2011-12-09

Mer än hälften av studenterna på Datateknik har förbättrat sin studieteknik. Åtta av tio har fått bättre koll på hur kurserna inom programmet egentligen hänger ihop. Det är några resultat av den reflektionskurs som de läser under de tre första åren av sin utbildning.

Viggo Kann, studierektor

– Det här är en kurs som borde finnas inom alla utbildningsprogram på KTH. Den är guld värd, säger Viggo Kann, studierektor på CSC-skolan.

Hösten 2010 startade han ”Prosam”, en kurs som länkar ihop hela utbildningsprogrammet i Datateknik. Kursen handlar om allt från att introducera till högskolestudier och informera om kursmål till att inspirera för utlandsstudier och entreprenörskap. Men framför allt skolar den in teknologerna i rollen som professionella studenter.

En enkät som genomfördes efter kursens första år visar att man kommit en bra bit på vägen.

– Det som överraskade mig mest positivt var att så många ansåg att de hade förbättrat sin studieteknik. De flesta uppger även att de nu bättre förstår nyttan av de andra kurserna i programmet. De ser en tydlig röd tråd i utbildningen. Dessa faktorer är de viktigaste förutsättningarna för att kunna lära sig saker, säger Viggo Kann.

Därmed kan man också nå framgång i frågan som engagerar alla utbildningsansvariga på KTH – att öka genomströmningen.

– Det finns ännu inga siffor på det. Men studenterna själva säger att de klarar de vanliga datakurserna bättre efter lärdomarna som ”Prosam” gett dem. Så jag är övertygad om att genomströmningen förbättrats på programmet som helhet, säger Viggo Kann.

Studenternas råd väger tyngre

”Prosam” är uppbyggd kring tio så kallade reflektionsseminarier som leds av en mentor i en grupp om tio studenter från olika årskurser. Inför träffarna skriver varje student en reflekterande text som sedan diskuteras av gruppen under seminariet.

Temana varierar men de återkommande frågorna som studenterna reflekterar över är: Vad har jag lärt mig hittills i de olika kurserna? Hur relaterar det till programmets mål? På vilket sätt har jag pluggat? Hur har min studieteknik fungerat?

En av tankarna med seminarierna är att de äldre studenternas erfarenheter kan inspirera och motivera de yngre teknologerna. Hur andra studenter gör och resonerar kring utbildningen gör mycket större intryck än om en lärare ger samma slags råd, menar Viggo Kann.

– Vi brukar betona att det behövs olika studietekniker för olika kurser. Och här kan de äldre studenternas insatser vara väldigt givande. De kan med hög trovärdighet säga: ”På vårterminen är det de här kurserna som gäller och då ska ni plugga på det här viset för att lyckas”.

Hugo Sandelius läser första terminen på Datateknik och tycker att ”Prosam” hjälpt honom att förstå hur de olika delarna i utbildningen hänger ihop.

– När vi till exempel skulle läsa en kurs i kommunikationskunskap blev jag förvånad och undrade hur den egentligen passade in i sammanhanget. Då kunde de äldre studenterna berätta varför den var nyttig på ett sätt som man tog till sig, säger han.

Håller liv i motivation

Båda han och kurskamraten Katja Röös blev lite skeptiska när de först fick höra om ”Prosam-kursen”. Det kändes nästan flummigt, menar de. I efterhand anser de att kursen betytt mycket för att hålla liv i deras studiemotivation.

Katja Röös fick något av en aha-upplevelse redan inför det första seminariet. Uppgiften var att reflektera över varför man egentligen valt att plugga Datateknik. Att tvingas formulera detta i vetskap om att någon annan ska läsa det gjorde att hon skärpte sig lite extra, konstaterar Katja.

– När jag skrev ned mina reflektioner blev jag medveten om hur länge jag verkligen velat gå den här utbildningen och varför jag vill det mest av allt. Det blev en viktig självinsikt för mig. Så det brukar jag tänka på när det känns motigt ibland med studierna: ”Jag vill inte göra något annat än just detta”.

Reflektionsseminarierna ger även mycket tillbaka till mentorerna som leder seminarierna, betonar Viggo Kann.  De får en unik inblick i hur studenterna tänker: hur de värderar sina kurser, sitt arbete och sin egen tid. Som lärare får man in alla aspekter från samtliga studenter på ett sätt som inte vore möjligt annars, säger han.

– Studenterna skriver och pratar på ett uppriktigt sätt om undervisningen och sina studier. Det är jättebra för oss lärare att kunna ta del av det. Antingen kan man då anpassa sig efter studenternas önskemål eller arbeta ännu mer för att motivera dem att jobba i en viss riktning.

Text: Christer Gummeson

KTH borde berätta mer om den samhällsnytta som forskningen tillför omvärlden, menar Folke Snickars, som leder en arbetsgrupp som utrett frågan. (Foto: Marc Femenia)

"Vi behöver fördjupa berättelsen om KTH"

KTH borde satsa mer på fördjupad information om forskningens samhällsnytta. Och det är forskarna själva som ska stå för den genom så kallade akademiska berättelser. Utvecklas informationsarbetet i den riktningen ökar också chanserna att hämta hem framtida forskningsanslag. Det menar en arbetsgrupp ledd av tidigare dekanus Folke Snickars.

Styrelsen föreslår Gudmundson som rektor

Peter Gudmundson

KTH:s styrelse har utsett Peter Gudmundson som rektors-kandidat. Nu går styrelsens förslag till regeringen som beslutar om KTH:s rektor för kommande mandatperiod. 

Gammalt möter nytt i KTH-huset

En nytillverkad gobeläng med insydda kopparplåtar från ett forskningsprojekt döljer altarskåpet. Så möts gammalt och nytt, konst och vetenskap, i kapellet som blivit kollegiesal. Det är en del i den varsamma omvandling som kan göra nya KTH-huset till årets bästa ombyggnad.  

På plats fick KTH:s ledning bland annat uppleva videokonferenser i 3D. Fr v Sophia Hober, Eva Malmström Johnsson och Margareta Norell Bergendahl, KTH och Sara Mazur, Ericsson. (Foto: Håkan Lindgren)

Ett års tätare kontakt med Ericsson

Nu har ett år har gått sedan det strategiska samarbetsavtalet MoU undertecknades mellan Ericsson och KTH. Vid ett besök hos Ericsson i Kista nyligen utvärderades överenskommelsen. 

Snart kommer betygen på alla utbildningar

En omfattande granskning av KTH:s utbildningar har i det närmaste avslutas. Under sommaren väntas slutomdömen från Universitets- och högskoleämbetet (UKÄ) börja komma för de totalt åtta kluster som KTH:s utbildningar delats in i.

Kvaliteten i KTH:s administration utvärderas

Hur väl fungerar KTH:s administration? Den frågan ska nu besvaras genom att ett 10-tal administrativa processer kommer att utvärderas i en omfattande undersökning – AAE 2014. Syftet är att öka kvaliteten i det administrativa stödet till KTH:s forskning och utbildning.

Vicerektor blev månadens stockholmare

Margareta Norell Bergendahl, vicerektor och professor i integrerad produktutveckling vid KTH, har tilldelats titeln "Månadens stockholmare". Därmed ingår hon i samma skara som Jonas Gardell, Dilsa Demirbag-Sten och Christer Fuglesang.

Arkitekter visar vägen till Tenstas kulturliv

KTH:s arkitekturstudenter lyfter fram kulturlivet i Tensta. Tillsammans med boende har de utformat en pilformad takskulptur som ska uppmärksamma kulturhuset Blå huset.
– Ett av Blå husets största problem är att många boende i Tensta inte känner till husets verksamhet, säger Stefan Petersson föreståndare på KTH:s arkitekturavdelning i Tensta.

Tommy Ohlsson, professor i teoretisk fysik och flitig förespråkare för ”open access” är en av drygt 1000 KTH:are som är anslutna till Researchgate. (Foto: Christer Gummeson)

Researchgate kan bli forskarnas Facebook

Tommy Ohlsson, professor i teoretisk fysik och flitig förespråkare för ”open access” är en av drygt 1000 KTH:are som är anslutna till Researchgate.

Sök även sådana jobb som inte känns helt rätt. När du väl fått jobbet kan du ändra på det i rätt riktning, säger Anna Swartling, som jobbar på Scania och ger råd till KTH:s doktorander. (Foto: Håkan Lindgren)

Ger goda råd inför livet efter KTH

Är du redo för livet efter disputationen? Även om doktorandstudierna fyller hela din vardag i dag, så behöver du en plan för tiden efter KTH. 

När miljöforskaren Josefin Wangel kritiserade miljöhänsynen i Hammarby sjöstad väckte det starka reaktioner. (Foto: Christer Gummeson)

Hon biter gärna i det sura äpplet igen

Sällan har ett inlägg från en miljöforskare på KTH fått sådant genomslag i debatten. När Josefin Wangel påtalade Hammarby Sjöstads och Norra Djurgårdsstadens bristande miljöhänsyn väckte det starka reaktioner.

Stress är en fråga där arbetsgivaren KTH och de anställda har gemensamma intressen, säger Kristina Salenstedt Linder, vice ordförande i ST. (Foto: Håkan Lindgren)

"Finns ingen quick-fix mot stress"

Det finns ingen quick-fix mot stress. Men ett öppet och tolerant arbetsklimat är en grundläggande förutsättning för att stressen ska gå att hantera, framhåller representanter för de fackliga organisationerna på KTH.