Albano – länken mellan stans universitet
Om två år kan det nya universitetsområdet i Albano börja byggas. Ett område som ska förse både KTH och Stockholms universitet med efterlängtade tillväxtytor – utrymme för såväl nya undervisningslokaler som bostäder för studenter och gästforskare.
Från den pampiga trappan inne i AlbaNova kan man i dag se ut över en öde asfaltsplan på norra sidan av huset. Men om allt går som planerat kommer utsikten från Albanovas trapphus om några år att vara en helt annan.
Här, i södra Albano, ska det nya universitetsområdet ansluta med en amfiteater som en slags utomhusfortsättning på Albanovas trappa. Runt amfiteatern byggs nya lokaler och bostäder ända fram till Albanoskogen. På andra sidan skogen, i norra Albano, fortsätter universitetsbebyggelsen upp mot spetsen på det trekantiga område som avgränsas av Roslagsvägen och Roslagsbanan.
Albano är den sista anvisade markreserven för universitetets expansion och både från KTH:s och från Stockholms universitets sida har man betonat vikten av att planerna på ett nytt universitetsområde förverkligas.
– Ett viktigt skäl till att vi inte kunnat bygga ut universitetsutbildningen i den takt som regeringen och samhället efterfrågar är lokalbrist, konstaterade Kåre Bremer, rektor för Stockholms universitet, vid ett gemensamt informationsmöte i Albanova för personal från universitetet och KTH.
Fysik och Kemi till Albano
I sitt gemensamma yttrande om detaljplanen har Kåre Bremer och KTH:s rektor Peter Gudmundson också pekat på Albanos strategiska läge för att geografiskt binda samman Stockholms universitet, KTH och Karolinska institutet. Gångbroar och undergångar ska förbinda området med Kräftriket och Frescati. Visionen är att Albano ska bli ett nav i en sammanhängande Vetenskapsstad.
Enligt planförslaget ska det byggas cirka 100 000 kvm undervisningslokaler och omkring 1100 forskar- och studentlägenheter i Albano-området. Vilka utrymmen som ska användas till vad är ännu inte i detalj planerat. Men för KTH planeras lokaler i de bägge byggnader som ska ligga utmed Albanova. Till de nya lokalerna flyttar Nordita, Vetenskapens hus, Teoretisk Fysik och Teoretisk Kemi.
Planarbetet för Albano har pågått sedan 2007. Området beskrivs av arkitekten Alexander Wolodarski som har lett planarbetet, som ”en triangel instängd av industrispår och motorväg”. En avgörande skillnad mellan tidigare idéförslag och den detaljplan som nu så sakteliga verkar tuffa fram mot ett förverkligande, är just behandlingen av problemet med industrispåret, Värtabanan.
I nuläget skär Värtabanan tvärs igenom södra Albano. Idéförslagen har laborerat med olika sätt att hantera problemet samtidigt som industrispåret bevaras i sitt nuvarande öppna läge.
Men oavsett utformning skulle det innebära att en 50 meter bred zon längs Värtabanan av säkerhetsskäl inte kunde bebyggas, och att universitetsområdet styckades upp.
Värtabanan byggs in i tunnel
I stället är planen nu att bygga in Värtabanan i en tunnel. En lösning som blir väsentligt dyrare, men är nödvändig för att det nya universitetsområdet ska kunna fylla sin funktion fullt ut menar Alexander Wolodarski.
– Vi måste överdäcka järnvägen för att klara säkerheten och få ett sammanhang, förklarade Aleksander Wolodarski på informationsmötet i Albanova.
En annan svår nöt har varit att avgränsa det nya universitetsområdet mot den hårt trafikerade Roslagsvägen. De förhoppningar som har funnits om att Roslagsvägen skulle avlastas när Norra länken blir färdig, ser ut att grusas. Enligt Vägverkets planer kommer Roslagsvägen även i fortsättningen att vara en flerfilig väg förbi Albano.
För att undvika att universitetsområdet bottnar direkt i trafikleden ska universitetsbyggnaderna därför uppföras på sänkt mark. På sluttningen upp mot, och utmed, Roslagsvägen nyplanteras lövträd för att skydda mot trafikbuller och avgaser. Trädplanteringen bidrar också till att förstärka den gröna karaktär som eftersträvas med exempelvis gröna tak och terrasser.
En tredje svårighet i planarbetet har varit Albanos geografiskt känsliga läge. Området i sig är till största delen gammal industrimark – men det ligger inom Nationalstadsparken. Det ställer stora krav på hänsyn och anpassning så att det historiska landskapets natur- och kulturvärden inte skadas. Planerna på att bygga i Albano har också kritiserats hårt av framförallt föreningen Ekoparkens vänner.
Utställningen av detaljplanen för Albano avslutades 24 april. Närmast väntas nu stadsbyggnadsnämndens ta beslut om planen på sitt möte den 19 juni och kommunstyrelsen och kommunfullmäktige under hösten.
Eftersom detaljplanen med största sannolikhet kommer att överklagas beräknas byggstarten inte bli av förrän under 2014 och första inflyttning från år 2017.
Text: Ursula Stigzelius
