Avgifter flyttar fokus till Europa

Tappet kommer att bli stort i början. Det är alla överens om. Men vad som händer sedan och vilka effekter det nya systemet med studieavgifter för utländska studenter kommer att få för KTH är ännu oklart. Det beror på de insatser som skolorna och KTH nu planerar.

För Carl-Gustaf Jansson, prodekan vid ICT-skolan, kom inte beslutet om studieavgifter som en överraskning precis, frågan var mest när det skulle komma.

– Vi har förberett oss i ett och ett halvt år och räknar med en förlust av studenter i början. Det är omöjligt att säga hur stor förlusten blir, men vi arbetar med en konsekvensanalys av hur förlusterna slår, berättar han.

På ICT-skolan börjar varje år cirka 300 studenter, som i framtiden måste betala en avgift om de vill studera vid KTH. Somliga enheter kommer att drabbas mer än andra av beslutet och söktrycket kommer förmodligen att minska. Mindre konkurrens kan medföra att studentunderlaget försämras.

Lättare med större kurser

Tillsammans med centrala KTH arbetar ICT-skolan åtgärdsprogram för att minska konsekvenserna. Skolans inriktar sig bland annat på att förenkla programstrukturen på mastersnivå, genom att antalet program och kurser blir färre. I nedgång är färre men större kurser lättare att hantera.

Antalet europeiska studenter påverkas inte av beslutet och nu finns det planer på att försöka få fler studenter från Europa genom en mer intensiv marknadsföring, speciellt riktad mot Tyskland. Eftersom KTH också medverkar i EIT, European Institute of Technology, kan man därigenom bli mer attraktivt för europeiska studenter.

– Att öka antalet bilaterala avtal inom och utom Europa är också en väg att gå. Vi satsar även på fler Erasmus-studenter, särskilt siktar vi in oss på de nya EU-länderna i östra Europa, säger Carl-Gustaf Jansson.

De stipendiemedel som staten ska dela ut är små i förhållande till antalet studenter. Kanske kan andra parter gå in och skapa stipendiefonder speciellt för KTH, menar han.

Skolan för industriell teknik och management, ITM, har också många utomeuropeiska studenter, framför allt inom mastersprogrammen för industriell produktion, energiteknik och industriell ekologi. Det handlar om 20 till 30 lärartjänster, eller en summa om 30 till 35 miljoner kronor per år, som kan komma att beröras.

Konkurrens med USA

– Vi kommer inte att säga upp folk utan det gäller att hitta nya lösningar och nya studenter, som kan ersätta de studenter som inte kommer. Man måste älska sina problem för att kunna lösa dem, framhåller Bengt Lindberg, skolchef.

Inledningsvis räknar man med ett stort tapp.

– På varje ledningsgruppsmöte diskuterar vi hur vi ska rekrytera nya studenter. Söktrycket är högt i dag, på både mastersprogrammen och civilingenjörsutbildningarna. Studenter kommer från Pakistan, Sydostasien och Afrika och har ofta med sig finansiering hemifrån för uppehället.

– Vi vet inte hur det kommer att bli. Kanske söker de sig till Stanford eller MIT i stället för till KTH i fortsättningen. Men vi försöker ligga steget före för att skapa möjligheter, säger han.

Skolan har planer på att öka samarbetet med Baltikum, Tyskland och Frankrike.
Marknadsföringen kan ske via de kontakter som skolan redan i dag har ute i världen, till exempel via gästprofessorer från Sverige i framför allt Kina, anser Bengt Lindberg.

Utslagning av program

Stellan Lundström, dekan för ABE-skolan, berättar att skolan har ett tiotal mastersprogram, varav ett par med nästan uteslutande studenter med hemvist utanför Europa. Totalt kan det handla om cirka 10 procent av den totala grundutbildningsbudgeten.

En viss utslagning av programmen kommer det att bli, tror han. Antalet program har svällt genom åren och nu måste de bantas ner.

ABE-skolan har beslutet att anställa en informatör för att göra skolan mer känd utomlands.

– Vi måste nu bli mer aktiva på den marknad som finns och göra oss synliga. När våra kinesiska studenter stått i kö har vi kanske missat de lokala studenterna och de som kommer från Europa. Dem ska vi koncentrera oss på nu.

Dubbla examina

En tanke är att kunna erbjuda dubbla examina för europeiska studenter, både i hemlandet och i Sverige, för att göra dem mer motiverade. Men alla insatser kräver tid, arbete och resurser.

– Det krävs helt enkelt andra insatser när studenterna inte längre står på kö. I Danmark försvann alla studenterna första året. Vi måste bli duktigare för att bli valda framför till exempel USA.

Han tror att det kan bli en kulturchock för KTH när ett antal studenter kommer med hundra tusen kronor i näven. Då krävs en annan kultur, serviceanda och organisation. Eleverna måste följas upp och kanske behöver de hjälp med sin karriärplanering. Så gör många utländska universitet i dag, säger Stellan Lundström.