Albano – länken mellan stans universitet

Publicerad 2012-05-22

Om två år kan det nya universitetsområdet i Albano börja byggas. Ett område som ska förse både KTH och Stockholms universitet med efterlängtade tillväxtytor – utrymme för såväl nya undervisningslokaler som bostäder för studenter och gästforskare.

Från den pampiga trappan inne i AlbaNova kan man i dag se ut över en öde asfaltsplan på norra sidan av huset. Men om allt går som planerat kommer utsikten från Albanovas trapphus om några år att vara en helt annan.

Här, i södra Albano, ska det nya universitetsområdet ansluta med en amfiteater som en slags utomhusfortsättning på Albanovas trappa. Runt amfiteatern byggs nya lokaler och bostäder ända fram till Albanoskogen. På andra sidan skogen, i norra Albano, fortsätter universitetsbebyggelsen upp mot spetsen på det trekantiga område som avgränsas av Roslagsvägen och Roslagsbanan.

Albano är den sista anvisade markreserven för universitetets expansion och både från KTH:s och från Stockholms universitets sida har man betonat vikten av att planerna på ett nytt universitetsområde förverkligas.

– Ett viktigt skäl till att vi inte kunnat bygga ut universitetsutbildningen i den takt som regeringen och samhället efterfrågar är lokalbrist, konstaterade Kåre Bremer, rektor för Stockholms universitet, vid ett gemensamt informationsmöte i Albanova för personal från universitetet och KTH.

Fysik och Kemi till Albano

I sitt gemensamma yttrande om detaljplanen har Kåre Bremer och KTH:s rektor Peter Gudmundson också pekat på Albanos strategiska läge för att geografiskt binda samman Stockholms universitet, KTH och Karolinska institutet. Gångbroar och undergångar ska förbinda området med Kräftriket och Frescati. Visionen är att Albano ska bli ett nav i en sammanhängande Vetenskapsstad.

Enligt planförslaget ska det byggas cirka 100 000 kvm undervisningslokaler och omkring 1100 forskar- och studentlägenheter i Albano-området. Vilka utrymmen som ska användas till vad är ännu inte i detalj planerat. Men för KTH planeras lokaler i de bägge byggnader som ska ligga utmed Albanova. Till de nya lokalerna flyttar Nordita, Vetenskapens hus, Teoretisk Fysik och Teoretisk Kemi.

Planarbetet för Albano har pågått sedan 2007. Området beskrivs av arkitekten Alexander Wolodarski som har lett planarbetet, som ”en triangel instängd av industrispår och motorväg”. En avgörande skillnad mellan tidigare idéförslag och den detaljplan som nu så sakteliga verkar tuffa fram mot ett förverkligande, är just behandlingen av problemet med industrispåret, Värtabanan.

I nuläget skär Värtabanan tvärs igenom södra Albano. Idéförslagen har laborerat med olika sätt att hantera problemet samtidigt som industrispåret bevaras i sitt nuvarande öppna läge.

Men oavsett utformning skulle det innebära att en 50 meter bred zon längs Värtabanan av säkerhetsskäl inte kunde bebyggas, och att universitetsområdet styckades upp.

Värtabanan byggs in i tunnel

I stället är planen nu att bygga in Värtabanan i en tunnel. En lösning som blir väsentligt dyrare, men är nödvändig för att det nya universitetsområdet ska kunna fylla sin funktion fullt ut menar Alexander Wolodarski.

– Vi måste överdäcka järnvägen för att klara säkerheten och få ett sammanhang, förklarade Aleksander Wolodarski på informationsmötet i Albanova.

En annan svår nöt har varit att avgränsa det nya universitetsområdet mot den hårt trafikerade Roslagsvägen. De förhoppningar som har funnits om att Roslagsvägen skulle avlastas när Norra länken blir färdig, ser ut att grusas. Enligt Vägverkets planer kommer Roslagsvägen även i fortsättningen att vara en flerfilig väg förbi Albano.

För att undvika att universitetsområdet bottnar direkt i trafikleden ska universitetsbyggnaderna därför uppföras på sänkt mark. På sluttningen upp mot, och utmed, Roslagsvägen nyplanteras lövträd för att skydda mot trafikbuller och avgaser. Trädplanteringen bidrar också till att förstärka den gröna karaktär som eftersträvas med exempelvis gröna tak och terrasser.

En tredje svårighet i planarbetet har varit Albanos geografiskt känsliga läge. Området i sig är till största delen gammal industrimark – men det ligger inom Nationalstadsparken. Det ställer stora krav på hänsyn och anpassning så att det historiska landskapets natur- och kulturvärden inte skadas. Planerna på att bygga i Albano har också kritiserats hårt av framförallt föreningen Ekoparkens vänner.

Utställningen av detaljplanen för Albano avslutades 24 april. Närmast väntas nu stadsbyggnadsnämndens ta beslut om planen på sitt möte den 19 juni och kommunstyrelsen och kommunfullmäktige under hösten.

Eftersom detaljplanen med största sannolikhet kommer att överklagas beräknas byggstarten inte bli av förrän under 2014 och första inflyttning från år 2017.

Text: Ursula Stigzelius

Prenumerera på Campis nyheter

KTH borde berätta mer om den samhällsnytta som forskningen tillför omvärlden, menar Folke Snickars, som leder en arbetsgrupp som utrett frågan. (Foto: Marc Femenia)

"Vi behöver fördjupa berättelsen om KTH"

KTH borde satsa mer på fördjupad information om forskningens samhällsnytta. Och det är forskarna själva som ska stå för den genom så kallade akademiska berättelser. Utvecklas informationsarbetet i den riktningen ökar också chanserna att hämta hem framtida forskningsanslag. Det menar en arbetsgrupp ledd av tidigare dekanus Folke Snickars.

Styrelsen föreslår Gudmundson som rektor

Peter Gudmundson

KTH:s styrelse har utsett Peter Gudmundson som rektors-kandidat. Nu går styrelsens förslag till regeringen som beslutar om KTH:s rektor för kommande mandatperiod. 

Gammalt möter nytt i KTH-huset

En nytillverkad gobeläng med insydda kopparplåtar från ett forskningsprojekt döljer altarskåpet. Så möts gammalt och nytt, konst och vetenskap, i kapellet som blivit kollegiesal. Det är en del i den varsamma omvandling som kan göra nya KTH-huset till årets bästa ombyggnad.  

På plats fick KTH:s ledning bland annat uppleva videokonferenser i 3D. Fr v Sophia Hober, Eva Malmström Johnsson och Margareta Norell Bergendahl, KTH och Sara Mazur, Ericsson. (Foto: Håkan Lindgren)

Ett års tätare kontakt med Ericsson

Nu har ett år har gått sedan det strategiska samarbetsavtalet MoU undertecknades mellan Ericsson och KTH. Vid ett besök hos Ericsson i Kista nyligen utvärderades överenskommelsen. 

Snart kommer betygen på alla utbildningar

En omfattande granskning av KTH:s utbildningar har i det närmaste avslutas. Under sommaren väntas slutomdömen från Universitets- och högskoleämbetet (UKÄ) börja komma för de totalt åtta kluster som KTH:s utbildningar delats in i.

Kvaliteten i KTH:s administration utvärderas

Hur väl fungerar KTH:s administration? Den frågan ska nu besvaras genom att ett 10-tal administrativa processer kommer att utvärderas i en omfattande undersökning – AAE 2014. Syftet är att öka kvaliteten i det administrativa stödet till KTH:s forskning och utbildning.

Vicerektor blev månadens stockholmare

Margareta Norell Bergendahl, vicerektor och professor i integrerad produktutveckling vid KTH, har tilldelats titeln "Månadens stockholmare". Därmed ingår hon i samma skara som Jonas Gardell, Dilsa Demirbag-Sten och Christer Fuglesang.

Arkitekter visar vägen till Tenstas kulturliv

KTH:s arkitekturstudenter lyfter fram kulturlivet i Tensta. Tillsammans med boende har de utformat en pilformad takskulptur som ska uppmärksamma kulturhuset Blå huset.
– Ett av Blå husets största problem är att många boende i Tensta inte känner till husets verksamhet, säger Stefan Petersson föreståndare på KTH:s arkitekturavdelning i Tensta.

Tommy Ohlsson, professor i teoretisk fysik och flitig förespråkare för ”open access” är en av drygt 1000 KTH:are som är anslutna till Researchgate. (Foto: Christer Gummeson)

Researchgate kan bli forskarnas Facebook

Tommy Ohlsson, professor i teoretisk fysik och flitig förespråkare för ”open access” är en av drygt 1000 KTH:are som är anslutna till Researchgate.

Sök även sådana jobb som inte känns helt rätt. När du väl fått jobbet kan du ändra på det i rätt riktning, säger Anna Swartling, som jobbar på Scania och ger råd till KTH:s doktorander. (Foto: Håkan Lindgren)

Ger goda råd inför livet efter KTH

Är du redo för livet efter disputationen? Även om doktorandstudierna fyller hela din vardag i dag, så behöver du en plan för tiden efter KTH. 

När miljöforskaren Josefin Wangel kritiserade miljöhänsynen i Hammarby sjöstad väckte det starka reaktioner. (Foto: Christer Gummeson)

Hon biter gärna i det sura äpplet igen

Sällan har ett inlägg från en miljöforskare på KTH fått sådant genomslag i debatten. När Josefin Wangel påtalade Hammarby Sjöstads och Norra Djurgårdsstadens bristande miljöhänsyn väckte det starka reaktioner.

Stress är en fråga där arbetsgivaren KTH och de anställda har gemensamma intressen, säger Kristina Salenstedt Linder, vice ordförande i ST. (Foto: Håkan Lindgren)

"Finns ingen quick-fix mot stress"

Det finns ingen quick-fix mot stress. Men ett öppet och tolerant arbetsklimat är en grundläggande förutsättning för att stressen ska gå att hantera, framhåller representanter för de fackliga organisationerna på KTH.